Richard Herrey

Halva Vättern Hela Prostatan med Vacchi

Frågan som fick ett omedelbart JA.

Frågan som fick ett omedelbart JA.

Klockan 00.32 söndagen den 9 juni klev jag ombord på en Taxibåt i Sandhamn i Stockholm’s skärgård efter ett gig på Seglarhotellet och började min resa genom den vackra svenska sommarnatten.

sommarnatt i skärgården

Tog mig hem och lyckades trots att grannarna hade fest fånga knappt två timmars sömn innan jag slängde in cykeln i min Golf och i gryningen gav mig iväg mot Motala, just som det började regna lite lätt.duggregn i gryningen

Körde på ganska öde motorväg i 3 timmar där även några enstaka cykelkamrater som förmodligen hade samma mål som jag färdades. bild kopia 4Redan kvällen innan hade Eurosport profilen och cykelkommentatorn Roberto Vacchi samlat stor del av gänget som skulle cykla för Prostatacancer i Motala.

Bild från och reportage i Motala Vadstena Tidning

morgonen klockan nio var hela gänget samlat och redo för att köra 15mil HalvVättern941935_367895773312114_490499186_nKlockan  09:46 rullade vi iväg…. och nu skulle det trampas också inte bara snackas och samlas in pengar 🙂8713_367899059978452_1590132195_nJag körde längst fram med Roberto Vacchi från början och det gick bra i ungefär 5-6 km sen höjdes tempot plötsligt och den stora klungan sprack upp i två eller tre delar. Jag släppte motvilligt men medvetet förstaklungan och hamnade i den andra eftersom jag är en optimistisk och glad cyklist ..men inte en jättesnabb cyklist 🙂 .942561_367897526645272_664555866_n

Det blev en nästan idealisk runda för min del.

Förutom den låååååånga, smala och slingriga backen som dök upp efter 2-3 mil som splittrade vår fungerande klunga så gick det mycket bra. Jag hamnade lite ensam uppe på krönet av backen men lyckades efter några minuters ivrigt trampande jaga ikapp några killar från Göteborg som jag tog rygg på.Vi blev så småningom en lite större grupp där många höll ihop i tio mil ungefär. På slutet tröt orken lite och jag hade en fantastisk cykelkamrat i prostatagruppen som hjälpte att dra fram mig de sista 2-3 milen. Jag drog ingenting…. jag orkade helt enkelt inte. (För er som inte cyklar så är det nästan ovärderligt att kunna ligga precis bakom någon som håller ett bra tempo)

bild kopia 5

Cyklade mina snabbaste och bästa 15mil någonsin och gick i mål på 4tim 37min vilket jag är jätteglad för. De innebär ett snitt på 32km i timmen ca.

Vill skänka ett stort tack till Vätternrundan, sponsorerna, samt alla fina cyklister som ställde upp och skänkte 2000:- var och totalt 169.000:- till förmån för Prostatacancerarbete.imagesMen främst måste jag tacka Roberto Vacchi som var initiavtivtagare och den som gjorde det hela möjligt. En riktig hjälte.bild kopia 7

 

Varma hälsningar